mimalenas

Nostalgi, funderingar och lÀngtan....

Ljuspunkter i November 💕

Kategori: AllmÀnt

 
TĂ€nk att denna unga man, min kĂ€ra bror Sylve, nu har fyllt 80 Ă„r! Fantastiskt, vad Ă„ren gĂ„r och han ser fortfarande bra ut, om Ă€n nĂ„got Ă€ldre 😌.
Han bjöd mig och andra brorsan Thore samt sina barn och barnbarn pÄ trevlig middag ute pÄ Svanpalatset i KungsÀngen. 
En lite nergÄngen herrgÄrd men vad gör det i trevligt sÀllskap!
NĂ„gra hade jag aldrig trĂ€ffat förrut sĂ„ det var pĂ„ tiden. Jag och tvĂ„ av Sylves döttrar sov över pĂ„ herrgĂ„rden, annorlunda, lite spĂ€nnande. Kul att fĂ„ umgĂ„s med dom, tĂ€nk att jag varit barnvakt till dom och nu Ă€r dom bĂ„da i 50 Ă„rs Ă„ldern. Behövdes knappast nĂ„gon barnvakt av faster Lena nu inte 😂.
 Jag har Àven hunnit med vernissage hemma hos Monica.
Hon Ă€r sĂ„ duktig pĂ„ att mĂ„la och skulptera. Önskar jag hade hennes konstnĂ€rsskap men sĂ„ Ă€r det verkligen inte. Är urusel pĂ„ att mĂ„la men nĂ„got bĂ€ttre pĂ„ att skriva. Alla har vi vĂ€l nĂ„gon fĂ€rdighet vad det Ă€n mĂ„nne vara. Monicas syster Johanna Ă€r ocksĂ„ jĂ€tteduktig pĂ„ att mĂ„la, de mĂ„lar pĂ„ olika sĂ€tt, men bĂ„da Ă€r suverĂ€na, det ligger vĂ€l i den slĂ€kten.
 
Jag köpte tavlan högst upp till höger, hade tÀnkt mig en annan först men nÀr jag sÄg det dÀr ansiktet sÄ förstod jag direkt att det var den tavlan jag skulle ha. 

Det Àr ju sÄ med konst, den mÄste tala till en, man riktigt kÀnner för den och dÄ Àr det rÀtt. En tavla som inte sÀger nÄgot till mig skulle jag aldrig vilja ha. Sen har jag Àven bestÀmt mig för att bara sÀtta upp konst som jag har en relation till. Antingen att jag kÀnner konstnÀren ifrÄga eller Ätminstone har trÀffat vederbörande.
 
Blev sĂ„ glad i fredags dĂ„ min gamla klasskompis och tillika min vĂ€n, Yvonne, kom över. Vi har kĂ€nnt varann sen Ă„rskurs sju i grundskolan och det var ju inte igĂ„r precis 😀.
Hon hade med sig en hel hög vykort som jag skickat till henne genom Ă„ren, de första daterade 1974 portot kostade 65 öre! Det sista kortet var daterat 1993 och dĂ„ var portot 2,60. Ja, sen tog dator,mobil etc över sĂ„ idag skickas det ju inte lĂ€ngre nĂ„gra kort och brev 😱. 
SÄ trÄkigt och opersonligt det har blivit tycker jag. 

Jag hade under flera Ă„r brevvĂ€nner Ă€ven frĂ„n Japan och USA. Att uttrycka sig i skrift Ă€r ju nĂ„got jag alltid tyckt om och jag tycker det Ă€r sĂ„ mycket roligare att skriva för hand Ă€n pĂ„ ett tangentbord. Men svĂ„rt att blogga för hand om jag inte skulle foto av det jag skriver för hand o lĂ€gga ut 😏. Nej, tror inte det, vissa saker Ă€r bra med tangentbordet, rĂ€ttstavningsprogrammet t.ex.
 
Yvonne och jag hade en trevlig kvÀll med mycket skratt och minnen. Vad vore livet utan minnen? SÄ mycket trÄkigare i alla fall.
Kommentera inlÀgget hÀr: